På Spaning Efter Minnen

Jag v xte upp p i G teborg p femtiotalet innan v rt ekonomiska v lst nd tagit fart och innan vi hade v rt nuvarande sociala skyddsn t. Vi levde p ett annat s tt n idag, fick n ja oss med mindre. Vi levde ocks i ett utpr glat klassamh lle d r det bockades och fj skades f r de med titlar. P femtiotalet handlade vi ver disk och n r sj lvbetj ningen tog fart p sextiotalet, ins g vi nog inte hur den skulle revolutionera handeln och v ra liv. Sverige till skillnad fr n England och m nga andra l nder som efter andra v rldskriget var utarmade, hade en unik konkurrensf rdel med en intakt industri och kunde traska rakt in i ett ekonomiskt v lst nd. Lilla Sverige, nyrikt, besk ftigt och berusat av framstegsoptimism och inspirerat av folkhemmets j mlikhetstankar, gjorde upp med det f rg ngna i ett s llan sk dat, och idag f r m nga of rklarligt, rivningsraseri. Och sextiotalets "k p-slit-och-sl ng" filosofi, var en utmaning till de som 15-20 r tidigare hade levt med ransonering och f rnuftig terh llsamhet under andra v rldskriget. Det tog tid att v nja sig vid det nya. De nya TV-apparaterna gjorde sitt och snart stod vi alla d r, konsumtionslystna i snabbk pskassorna och plockade p oss n gra extra av de d r plastkassarna som var gratis.

Jag tycker att vi borde l ra av de v rderingar som r dde p 1950-talet. D hush llade vi med v ra resurser. Barn fick ta ver sl ktingars kl der. Skor beh lls mycket l ngre och sulades om. Vi anv nde tv ttlappar och sl sade inte med vattnet. Kl der och mycket av det vi konsumerade tillverkades i Sverige. Vi betalade vad det faktiskt kostade n r arbetare i Sverige, anslutna till fackf reningar utf rde arbetet. Globaliseringen har fullkomligt f rvridit v ra sinnen. Anonym utl ndsk arbetskraft framst ller varor f r en spottstyver, ibland under omst ndigheter som vi aldrig skulle acceptera. Det sker l ngt borta och ibland utan insyn f r de som vill granska. Det enda vi tycks (vilja?) se r de l ga priserna. Vi frestas att konsumera mycket mer n vi egentligen beh ver och v r konsumtionsfrossa slukar kopi sa m ngder av jordens resurser. Pl tsligt en sommar h ller hela Sverige p att torka ut och stora arealer brinner upp och m nga f r sig en tankest llare. FNs rapport om klimatet r ocks en kraftig varningsklocka. Det vore en f rf rlig f rlust att ber vas sina minnen. Det r ju minnet av det som h nt, j mf rt med det som h nder idag, som ger material till samtal och reflektioner.