Jesper and Annika

Pappa Bosse hade redan best?mt var vi skulle semestra i ?r. Om man nu kan kalla det semester. Meningen ?r att min syster Annika och jag ska l?ra oss n?got p? resorna. Mamma med. Pappa tycker han redan kan s? mycket. "Rakt igenom den stora staden byggdes en mur. Det var f?r att hindra m?nniskor som bodde i den ena delen att ta sig ?ver till den andra." "Varf?r reste folk inte en stege och kl?ttrade ?ver?" undrade min syster Annika. Hon ?r r?tt snabb i skallen, d? och d?. Andra g?nger fattar hon ingenting. "Eller gr?vde ett h?l och kr?p under?" fr?gade jag. "Vad ?r det f?r stad?" Pappa sa med allvar i r?sten: "Kl?ttra ?ver eller gr?va sig under muren var farligt. Dom som ?kte fast, fick h?rda f?ngelsestraff eller v?rre ?nd?. Han la till: "?nd? var det m?nga m?nga som tog risken." I sin nya bok om Jespers och Annikas? 10 1/2 respektive 11 1/2 ? semesterresor med f?r?ldrarna i sl?pt?g till n?gra av Europas huvudst?der ber?ttar Jan Eric Arvastson nya ?ventyr, b?de verkliga och "hittep?". Men alla t?nkv?rda och sp?nnande. K?penick ?r ber?mt, f?r en alldeles egen historia. En skojares och bedragares historia. "Ska ni h?ra den?" fr?gade pappa vid frukostbordet. "Usch", sa mamma. "Jag vill inte att du ska ber?tta f?r barnen om bedragare. Finns det inga ?rliga fina m?nniskor att prata om?" "Den h?r skojaren var inte ?rlig", sa pappa. "I s? fall vore han ingen skojare. Men fin var han - i sin flotta uniform."