Icke ett teoretiskt luftslott

Carl Jonas Love Almqvist skrev sina främsta verk under 1830-talet. Samtidigt arbetade han som rektor för ett statligt experimentläroverk. Det formella uppdraget var att pröva några idéer från "Snillekommittén" (Stora uppfostringskommittén) som möjligen skulle kunna appliceras på större delar av det svenska utbildningsväsendet. Men Almqvist hade ännu djärvare idéer. Han lekte med tanken att Nya Elementarskolan också kunde bli en viktig byggsten för ett modernt, jämlikt och ansvarsfullt samhälle.

I denna bok ges för första gången en fördjupad bild av hur Almqvist laborerade med dikt och verklighet i utbildningsfrågan. I nio tematiska essäer möter läsaren Almqvists formuleringskonst och förvandlingsnummer på ett nytt sätt. Denne rektor och visionär från 1800-talets omtumlande samhällsförändringar känns både långt borta och överraskande nära. Många av de frågeställningar som Almqvist berör är aktuella även i vår tid. Boken vänder sig både till Almqvistkännare och historiskt intresserade läsare.